MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Pia är ett äkta proffs på omvårdnad Omväxlande arbete på intens...

Author:  Mats Göransson

63 downloads 300 Views 851KB Size

MT

medlemstidningen

Kommunal. Stockholms län

Pia är ett äkta proffs på omvårdnad

Omväxlande arbete på intensiven sidan 10 -11

Valfriheten har inget värde om du inte kan välja vad du vill ha sidan 4 Storstockholms brandförsvar jobbar med mångfald och jämställdhet sidan 7 Botkyrka kommun ställer sociala krav i upphandlingar sidan 12

nr. 3 2009

Ledaren

Efterfrågan på våra tjänster är oförminskad,trots ekonomisk kris Varje dag

de senaste månaderna har vi via media matats om krisen och hur varslen duggar tätt. Alla känner naturligtvis oro, ingen går säkert. Så kom fackförbundet Metall med beskedet om att de går med på försämrade villkor för att rädda jobben. Så späs oron på ytterligare av debatten om att vi kommunalare skulle frysa våra löner, efter ett uttalande från ett centerpartistiskt kommunalråd i Älmhult. De sämst betalda ska betala krisen samtidigt som höga chefer inte skäms för att ta ut höga löner med bonusar. Bonusar som inte dras tillbaka förrän efter en massiv mediakritik. Borde de inte föregå med gott exempel och tänka efter före? Och Maud Olofsson försvarar bonusar och jämför dem med renhållningsarbetarnas löner dessutom vill hon försämra las. Under två års regerande har finansministern sänkt skatterna med 85 miljarder kronor, de största skattesänkningarna har gått till dem med de högsta inkomsterna. De med redan god ekonomi har fått ännu bättre ekonomi och de med

de allra lägsta inkomsterna har fått ännu lägre inkomster. Kommuner och landsting ser nu, i sina prognoser, hur krisen kommer

Men frågorna är många och oron stor. ”Det står ju så mycket i tidningarna, det är klart att man undrar och är orolig” som en arbetskamrat till mig uttryckte det. Vi är vana att ta an-

Har barngrupperna minskat? Behövs mindre sjukvård? Har de äldre blivit piggare, kanske de rent av hoppar upp ur sängarna av sig själva? att drabba de kommun-och landstingsanställda. Man befarar att 15 000 anställda kommer att, sägas upp, försvinna från landets skolor, sjukhus och äldreboenden. Oron märks på arbetsplatserna, det diskuteras om huruvida man skulle kunna tänka sig att sänka sin tjänstgöringsgrad. En del frågar om vi får något lönepåslag. Kommunal har ett kollektivavtal om lönerna med våra arbetsgivare på Kommun- och landstingssidan och i det är vi överens om att en löneökning skall ske från och med 1 april. Det är inte aktuellt att göra några som helst avsteg från det.

dessa klara sig med ännu lägre tjänstgöringsgrad eller genom att avstå årets lönerevision? Samtidigt gör faktiskt företagen inom välfärdstjänsterna som är skattefinansierade fortfarande stora vinster - det har vi råd med. Det verkar vara den genomgående politiken. De som har lite ska ta ansvar och betala till de som redan har tillräckligt. Vi betalar inte bara med kostsamma slantar utan det frestar på våra kroppar också. Priset vi får betala blir dubbelt. Vi tänker inte gå med på att sänka tjänstgrader eller på annat sätt försämra våra anställningsvillkor.

svar och gör det även när vi inte borde göra det. - Ställ en motfråga, säger jag. Hur ser det ut på din arbetsplats? Har barngrupperna minskat? Behövs mindre sjukvård? Har de äldre blivit piggare, kanske de rent av hoppar upp ur sängarna av sig själva?

KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT

Nej så är det naturligtvis inte, det vet vi alla som arbetar med välfärdstjänsterna. Inom våra yrkesgrupper i arbetar mestadels kvinnor, många är ensamstående och en hel del arbetar deltid närmare bestämt 210 000 personer, av dem är det 120 000 som vill arbeta mer än vad de gör. Hur skulle alla

Varför inte hålla sig till det uppdrag man har? Kommunalrådet i Älmhults kommun är först ut bland landets offentliga arbetsgivare med ett krav att de kommunalanställda ska frysa sina löner på 2008-års nivå. De hänvisar till att kan metallarna sänka sina löner så kan Kommunal det med, alla ska medverka och ta sitt ansvar i en svår ekonomisk tid. Må vara att ekonomin är i kraftig gungning i hela världen, inte bara i Älmhult. Men synsättet att sänka löner och ersättningar för tjänster som efterfrågas är att gå rakt emot kapitalismens grundvalar. Enligt borgerlig politik skall det ju vara den så kalla-

de marknaden som styr prissättningen. Eller förenklat uttryckt; tillgång och efterfrågan styr priset. Att ingen köper ny bil eller andra kapitalvaror är en sak som påverkar industrins förutsättningar för prissättning. För att öka efterfrågan måste priset sänkas, anpassas till den nivå som råder. När det gäller offentlig verksamhet finns det inte någon minskad efterfrågan, det är snarare så att kraven och behoven ökar. Det borde medföra en höjning av lönerna för dem som är offentligt anställda, inte sänkningar.

Om det uppstår ekonomiska underskott i en offentligt finansierad verksamhet så regleras det med ett högre uttag av skatter, inte genom lönesänkningar för utförarna. Likväl kan skatterna sänkas om personalbehoven minskar och antalet anställda minskas. Kommunerna och landstingen har utvecklat en längtan att vara affärsdrivande, men det är inte deras uppgift! Kommuner och Landsting har skapats för att innevånarna i respektive enhet skall tillförsäkras resurser efter de behov som finns. För att styra detta har innevånarna utsett sina

representanter, politikerna. Tyvärr tycks politikerna tappat greppet om visionerna och uppdraget. Deras idol verkar vara Joakim von Anka, inte att se till att innevånarna får det som är avsikten med kommun- och landstingsbildning. Nämligen vård, omsorg och skola. Sluta skyll på en världsomfattande kris. Ta ert ansvar för det som kommun- och landstingspolitiker är valda till. Välfärden och alla innevånares rätt till den.

E.G.A

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon 08 - 619 22 06 / 070 - 629 22 06 Redaktionen: Göte Axelsson,telefon 08-619 22 61 / 070-629 22 61 Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: 08 - 618 55 53.Adress: MT - Kommunal Stockholms län, Box 300 27, 104 25 Stockholm. MT trycks i Vällingby av STC, upplaga 75.000 ex mail: [email protected] För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon 0700 38 46 1

2

MT nummer 3 - 2009

Rättelse av mailadress INNEHÅLLET Hemtjänsten i Sigtuna tappade hemsjukvården

I förra numret skrev vi i ordförande har ordet att Jessica Persson som arbetar med medlemsrekryteringen gärna ville ha kontakt med arbetsplatser för att ordna besök på dessa. Tyvärr blev mailadressen fel men Jessica vill fortfarande ha kontakt med arbetsplatser för besök. Vill ni ha ett besök av Kommunal på din arbetsplats går det bra att maila till Jessica på hennes adress så bokar hon in besöket hos er. Rätt mailadress till Jessica är [email protected]

KRYSSA TILL MARIEHAMN I VÅR!

Malin Algernon och hennes arbetskamrater i hemtjänsten Sigtuna får inte längre göra det de fick före årsskiftet.

/pers

4-bädds B-hytt endast 95:-/pers!

I grunden gäller det att förändra attityder genom hela brandförsvarförbundet. – Det första steget nu är att genomföra en utbildning i genustänkande, säger Nils Zetterberg. Första utbildningsdagarna har redan genomförts och målet är att alla anställda ska ha fått nya kunskaper och se problemen ur nytt perspektiv.

ERBJUD ANDET G ÄLLER M AVRESA ED FREDAG ELLER LÖ RDAG T.O.M. 1 6

/5 -09

Koppla av under ett dygn till sjöss och njut av god mat och dryck, dans, underhållning, disco och karaoke. Förmånliga priser i taxfreebutikerna ombord!

sidan 3

Brandförsvaret ska bli mer jämställt

I priset ingår: kryssning Stockholm-Mariehamn med klassiska M/S Birger Jarl, del i B2-hytt och smörgåsbord.

125:-

Omsorgspersonalen i Sigtuna förlorade de sjukvårdande uppgifterna. Det är både fördelar och nackdelar med det nygamla arbetssättet, tycker gruppen. – Det är ju lite mindre stressigt för oss när vi inte behöver passa alla medicintider, säger Malin Algernon. Förut hade vi nära och tät kontakt med sjuksköterskan, det var bra för både oss och våra pensionärer.

Nils Zetterberg har uppdraget att utveckla mångfalden och jämställdheten i Storstockholms brandförsvar.

sidan 7 Trafikövertagande utan goda förberedelser

A´la Carte Middag.. 140:-/pers Brunch..................... 59:-/pers A´la Carte Lunch..... 90:-/pers

Erbjudandet gäller avresa fredag och lördag t.o.m. 16/5 2009 och för max 8 pers. Ev. bussanslutning tillkommer. Uppge kod “MT” vid bokning. Åldersgräns 23 år.

Bokningstfn: 08-456 22 00 www.anedinlinjen.se

Bussbolaget Arriva tog över busstrafiken på Mälaröarna och i Märsta den första mars. Övertagandet var dåligt förberett och resenärerna drabbades omgående av indragna turer. – Redan den 18 december 2007 stod det klart att de skulle ta över trafiken från Swebus, men de har ändå inte förberett en vettig administration, berättar Soumaïla Soro, huvudSoumalia Soro, huvudskyddsomskyddsombud på Arriva. bud på Arrivas Ekerögarage hade gärna sett mer information om övertagandet.

sidan 9

Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. Omslagsbilden: Pia Armasson arbetar på St:Görans akut och trivs med sitt arbete som är både omväxlande och givande. MT nummer 3- 2009

3

Fakta om hemsjukvård/hemtjänst Två huvudmän två ansvarsområden Kommunens uppgift är att bistå den äldre med omvårdnad efter biståndsbeslut från kommunens biståndsbedömare. Landstinget ansvarar för det medicinska behov, som den äldre har. Vårdcentralen och distriktssköterskan kan ge hemtjänstpersonalen delegering att ge medicin från dosett, apodos, ögondroppar etc. Man kan inte tvinga någon att ta på sig en delegering. Om man delegerar uppgifterna till hemtjänsten eller ej, är olika och beroende på vilken vårdcentral man tillhör.

Valfrihetens värde sjunker när I 16 år har en och samma hand gett både omvårdnad och medicin till pensionärerna runt om i Sigtuna. Ett smidigt och kostnadseffektivt sätt som minimerat antalet besök hos de äldre som har behov av omsorg. Vid årsskiftet upphörde den integrerade hemtjänst-och hemsjukvården i Sigtuna, till brukarnas förtret. Efter införandet av Vårdval Stockholm har vårdcentralen tagit tillbaka de medicinska uppgifterna, vilket resulterat i försämrad kontinuitet och sämre service för pensionärerna. Föreställ dig att det kommer upp till fem olika personer hem till dig varje

4

MT nummer 3- 2009

dag. Du vet inte vem som ska komma eller när. Du hör att det pinglar på dörren och någon öppnar med nyckel och går in i ditt hem. Du kanske behöver hjälp från hemtjänsten fem gånger per dag/kväll dessutom har du medicin fem gånger. Upp till tio besök per dygn där människor kommer och går i ditt hem. Skulle du vilja ha det så? De flesta av oss säger nog nej, hela situationen verkar helt absurt, men det är den verklighet som många äldre tvingas leva med.

Besvikna över hur de behandlats Sten och Karin Österberg bor i centrala Sigtuna, de är båda beroende av hemtjänst och hemsjukvård. Efter årsskiftet har det blivit mycket sämre, tycker de. De är besvikna över hur de som äldre blir behandlade. Ingen har

frågat vad de tycker eller hur de vill ha det, trots allt prat om rätten att få välja. – Jag kan inte förstå att man kan ta bort något som fungerat så bra, säger Sten när vi besöker makarna i deras tvårumslägenhet. Det var ju så smidigt förut. En och samma person kom och hjälpte mig att komma upp och gav mig medicin. Sen händer det, från den ena dagen till den andra, att den personen som hjälpte mig igår inte längre får ge mig medicinen. Istället för tre besök om dagen får de nu sex besök vid olika tillfällen. – Vi får sällan hjälp rätt tid, det har blivit mycket sämre, säger Karin. Det har fungerat mycket bra tidigare, det var mycket lättare när samma person gjorde allting. – Eftersom jag har Parkinsons sjukdom så är det viktigt att jag får min medicin vid rätt tidpunkt. Personen

som nu kommer från hemtjänsten och hjälper mig upp. Sen får jag vänta på att någon annan ska komma och ge mig medicinen. Jag fått vänta två timmar innan de kommer.

Vet inte var de kan klaga På frågan om de fått välja själva svarar de nekande. Någon information innan ändringen genomfördes fick de inte och de vet inte heller vart de ska vända sig med sina klagomål. Karin tar fram sitt anteckningsblock och visar två telefonnummer men de går till kommunens hemtjänst och det är inte ansvariga för det medicinska. – Personalen gör nog så gott de kan, säger Sten. Men det är klart att man känner oro när man inte vet när de ska komma eller vem som ska komma. Jag vill ju inte larma i onödan, men jag har känt mig tvungen att göra det när det

Sten och Karin Österberg fick aldrig någon fråga om vad de ansåg var bäst för deras vård när beslutet om hemsjukvården verkställdes.

r ingen frågar vad man vill inte dykt upp någon. Det är flera pensionärer som upplever detsamma som Karin och Sten, en av dem, vi kan kalla henne Edith. Edith är beroende av både hemsjukvård och hemtjänst, hon tycker att det känns otryggt att ha så många människor springande i sitt hem. Edith bor strax utanför Sigtuna i en ljus fin lägenhet, här har hon bott i ett år. Inte heller hon fick någon information inför det nya systemets införande. – Det är folk här jämt, säger hon. Det är en stor nackdel jämfört med hur det var innan.

Många besök per dag Edith har medicin fem gånger om dagen plus att hon har hemtjänst några gånger. Det blir många besök per dag. Edith som varit en aktiv och självständig människa i sitt liv upplever si-

tuationen som svår och säger till oss att det inte är lätt att bli gammal. – Vänta ni bara så får ni se, säger hon med glimten i ögat och pekar på oss. – Det blir så påträngande när människor springer ut och in i mitt hem, jag blir nästan aggressiv. Jag har inte blivit tillfrågad om jag vill ha det så här, det är inte mitt val. Det som håller Edith uppe är utflykterna och resorna hon gör med färdtjänsten. – Någonting som är bra måste jag säga, det är att ha färdtjänst. Tänk vad fantastiskt att jag kan åka med färdtjänsten ända till Djurgården för bara 160 kronor. Fast det är synd om de som bara har sin folkpension för dem kan det bli dyrt när räkningen kommer.

Tappat arbetsuppgifter För hemvårdsgruppen innebär föränd-

ringar att de blivit fråntagna en del av sina uppgifter som de haft under 16 år. Före årsskiftet arbetade sjuksköterskor, vårdbiträden och undersköterskor tillsammans och delade lokal. Med delegation från sjuksköterskorna gav omsorgspersonalen medicin, la om sår och tog hand om stomier. Gruppen var välfungerande och de hade rapporter varje morgon. De stärkte omsorgsgruppens yrkesstolthet och de hade en helhetssyn på vårdtagarna. Nu har omsorgspersonalen blivit av med de sjukvårdande uppgifterna. Det är både fördelar och nackdelar med det nygamla arbetssättet, tycker gruppen. – Det är ju lite mindre stressigt för oss när vi inte behöver passa alla medicintider, säger Malin Algernon. Förut hade vi nära och tät kontakt med sjuksköterskan, det var bra för både oss och våra pensionärer.

Malin och den övriga omsorgspersonalen säger att de får lov att acceptera läget. De förstår pensionärernas frustration över att hemtjänstgruppen inte får ge den medicinska vården när de ändå är på beMalin Algernon sök. – Vi får inte göra uppgiften även om vi har kunskapen, säger Malin, det har med de olika ansvarsområdena att göra.

KERSTIN RIDDERSTEDT

MT nummer 3 - 2009

5

250 år i innestående kompledigt Det finns 6 296 läkare i Stockholms läns landsting. Sammanlagt har de 456 696 komptimmar, det motsvarar drygt 250 års arbetstid. I pengar räknat motsvarar det 143 miljoner. Stockholms läns landsting vill nu se över läkarnas arbetstidorganisation för att minska komptidsskulden. Det finns en regel att läkarna inte får samla på sig mer än ett halvårs komptid, men ett flertal läkare i länet har komptid som motsvarar 43 veckors semester. För att komma åt problemet har landstingsdirektören Mona Boström nu dragit igång en diskussion om hur läkarna skulle kunna schemaläggas. Över hela landet är läkarnas komptid för jour och beredskap 3,7 miljoner timmar visar en enkät som Dagens Samhälle har gjort. Översatt i pengar blir det 1,5 miljard. Det är framförallt i områden i landet där det är brist på läkare som kompberget är stort.

Kommunal avvisar förslag om frysta löner Frys alla kommunanställdas löner. Det föreslår Centerpartiet i Älmhult. Kommunals ordförande Ylva Thörn är kritiskt och avvisar förslaget. – Det är en lösning som vi aldrig kommer att acceptera, säger Ylva Thörn. Ylva Thörn lyfter att en grundläggande del i diskussionen är att man ska upprätthålla samma kvalitet, samma omfattning ut av vård och omsorg som i tidigare. Det har skett enorma skattesänkningar av den borgerliga regeringen. Sänkningar som till väldigt liten del kommit Kommunals medlemmar till del. Det är grunden till att kommunerna fått sämre intäkter. Nu är det Kommunals medlemmar som ska betala genom att avstå rättmätiga löneökningar. Ylva Thörn menar att många kommer att rida på finanskrisvågen och använda den för att göra mängder av olika åtgärder som man kanske inte har vågat att göra tidigare. – De effekterna och den krisen som vi nu ser och som man refererar till har ju faktiskt inte slagit till mot kommunerna ännu. Det här är ju en direkt effekt av att man från regeringens sida har sänkt skatterna så pass mycket att man inte klarar av att få de intäkterna man fått förut, säger Ylva Thörn.

KOMIN

6 MT nummer 3- 2009

Fick 52 000 retroaktivt – Det känns enormt kul. Det är det här man brinner för. Att kunna visa att facket gör skillnad, säger Nina Bergen, ordförande i sektionen för Djur och natur Hon har just hjälpt en ung medlem som hade fått ut 52 000 kronor för lite från sin arbetsgivare. Nina Bergen blev uppringd i höstas av en mamma som hade frågor om semesterersättning. Dottern arbetade åt en travtränare under två år, men hade nu slutat. Jag bad henne skicka alla lönespecifikationer och upptäckte då att medlemmen bara hade tagit ut 9,5 dagars semester under de här åren. Därmed borde hästskötaren få ut en hel del i semesterersättning.

Kan bli konkurs Arbetsgivaren trodde först inte på Nina, men när de såg hennes uträkning betalade de ut pengarna. Medlemmen vågar inte ställa upp i

Många som arbetar inom hästbranschen har dåliga anställningsförhållanden och då kan Kommunal vara en hjälp. Hästen på bilden har dock inte något med innehållet i artikeln att göra.

MT av rädsla för att bli betraktad som obekväm i branschen. – Vi kan faktiskt kräva ett företag i konkurs om de inte betalar ut vad de är skyldiga. Det finns många företag i branschen som bryter mot arbetstids-

lagen och utnyttjar hästintresserade ungdomar med dåliga arbetsvillkor, säger Nina Bergen.

JOHANNA STJERNA

Granskningen av företag måste fortsätta Fortsätt med er granskning! Den uppmaningen får Jane Cronhager, kommunals ordförande i Nacka, från folk som ringer till sektionen. De vågar inte berätta vem de är eller var de jobbar, bara att det förekommer fusk i företaget där de arbetar. Kommunal genomförde under förra året en granskning av företag verksamma inom hemtjänst och förskola i Nacka och Täby. I Nacka har granskningen medfört att tre hemtjänstföretag har blivit av med sin auktorisation.

Företag stängs av T&T Travel Agency&Hemhjälp är det senaste företaget som blev avauktoriserade. Företaget har varit verksamt i kommunen sedan 2005.

I en utredning som kommunen har gjort av företaget framkom det bland annat brister i tidsredovisningen (samma person har varit hos två kunder samtidigt och de har fått ersättning för med tid än som de har varit hos kunden), de har brutit mot arbetstidslagen, det har inte betalats in tillräckligt med arbetsJane Cronhager givaravgifter och den som utgav sig för att vara anordnare var inte bolagstecknare eller anställd i företaget. Företaget har heller inget kollektivavtal med Kommunal. Nu blir kontrollerna mer systematiska från kommunen sida i Nacka och de ska genomföras årligen. – Många medlemmar får inte betalt

för körtiden/gångtiden till kunden som ingår i arbetstiden. Det finns de som arbetar i elva timmar, men som bara får betalt för de åtta timmar som de har varit hos kunden.

Osund konkurrens skapas Seriösa företagare konkurrerar inte på lika villkor med dem som är oseriösa. – Det ringer företagare som undrar om vi inte kan göra något åt dem som fuskar. Jane Cronhager uppmanar medlemmar i privata företag att kontrollera pensionsbeskedet som alla får i ett rött kuvert i dagarna. – Får ni inget pensionsbesked har ni en arbetsgivare som inte betalar in pension. Då bör ni kontakta oss. Det finns arbetsgivare som bara betalar in pensioner till sig själva inte till de anställda, säger hon.

JOHANNA STJERNA

Brandmannen Nils Zetterberg jobbar med mångfalds- och jämställdhetsprojektet i Storstockholms brandförsvar

Mer jämställt i brandkårerna Arbetet med att göra brandmannayrket mer jämställt och att öka mångfalden har pågått i många år.Trots det har antalet kvinnor eller anställda med invandrarbakgrund inte ökat särskilt mycket. – Det går långsamt att förändra synen på jämställdhet och mångfald i yrket, berättar brandmannen Nils Zetterberg som jobbar med att utveckla jämställdheten inom Storstockholms brandförsvar. Men vi har börjat utbilda personalen om vikten att förändra personalsammansättningen. Nils Zetterberg har jobbat som brandman i 35 år och under de åren har han sett hur attityden i yrkesgruppen förändrats. Liksom resten av samhället har förändrats har även jargongen och synsätten förändrats på brandstationerna. – Det är många av brandmännen som tar ut sin pappaledighet numer, konstaterar Nils Zetterberg. Jag tror att det är vanligare bland brandmännen än i många andra yrken. Hur man pratar med varandra och yrkesjargongen har också förändrats.

– Vi har jobbat mycket med det dagliga sättet att uttrycka sig. Jargongen är ganska förändrad, den är polerad.

re att inse att de måste anpassa sitt utbud av utrustning.

Nu ska synen förändras Men än så länge har arbetet mest handlat om de som redan är anställda, nu gäller det att förändra synen på hur man rekryterar nya brandmän. Enligt de undersökningar som Nils har gjort är det större acceptans för mångfald än jämställdhet. – Det handlar nog mest på synen att man ska orka med jobbet som brandman. I dag ställs det samma krav på kvinnor som män och då ger de fysiska förutsättningarna stort utslag. Att brandmannajobbet är tungt och krävande är känt även för de kvinnor som jobbar i yrket. Men det finns mycket utvecklingsarbete att göra på materialsidan för att göra jobbet lättare. – Mycket av släckutrustningen är onödigt tung i dag, hävdar Nils Zetterberg. Kan man lösa de här frågorna så blir jobbet lättare att utföra för alla. Dessutom finns det inte skyddsutrustning i passande skärning och storlek för kvinnor. – Att det inte finns mindre storlekar skapar även problem för småvuxna killar. Men vi har fått allt fler tillverka-

Nils Zetterberg har lagt ner många timmar på att se över dagens situation på brandstationerna och göra en åtgärdsplan. Han har kartlagt hur möjligheterna ser ut rent fysiskt. – Omklädningsrum, bastu och duschar är det största hindret på flera stationer, säger Nils Zetterberg. För att lösa de problemen krävs ombyggnad av lokaler och då börjar det kosta pengar. I grunden gäller det att förändra attityder genom hela brandförsvarsförbundet. – Det första steget nu är att genomföra en utbildning i genustänkande. Första utbildningsdagarna har redan genomförts och målet är att alla anställda ska ha fått nya kunskaper och se problemen ur nytt perspektiv.

Grundlig kartläggning

Tidigare projekt Arbetet att göra brandmannayrket mer jämställt har pågått ganska länge nu, redan 1998 hade Stockholms brandförsvar ett projekt i syfte att rekrytera kvinnor till yrket, säger Nils Zetterberg Men det ledde inte till att någon kvinna anställdes i Stockholms brand-

försvar. Några fick jobb på andra brandförsvar. – Det tar tid att ändra på rollerna. Men medvetenheten ökar hela tiden, att det kommer till yngre generationer betyder mycket. Yngre killar har en helt annan syn på de här frågorna än de som är i min ålder, säger Nils Zetterberg. I slutänden beror framgången på om organisationen kan bestämma sig för hur deras arbetsplatser ska vara. En ledningsfråga helt enkelt.

GÖTE AXELSSON

Fakta Projektet jämställdhet och mångfald i SRB (Södra Roslagens Brandförsvar) påbörjades för ett år sedan. Projektet består av tre delar. Nu har det nya brandförsvarsförbundet för Storstockholm bildats och i det ingår brandkårerna från Stockholm, Solna, Täby, Danderyd, Vallentuna, Österåker,Vaxholm, Lidingö, Sundbyberg och Värmdö. - Första steget var analys och inventering, -Andra steget förslag till prioriterade åtgärder - Steg tre utvärdering. MT nummer 3 - 2009

7

Fallande börs inget större hot för Kommunals kassaskrin Finanskrisen medför fallande börskurser och höjd arbetslöshet. Kommunal har delar av sina tillgångar placerade i aktier. – Jag känner mig lugn, men inte glad. Det är inte först och främst för att förbundets förmögenhet blir något mindre, utan för att så många medlemmar går ut i arbetslöshet. Det känns mer besvärligt, säger Anders Bergström, tredje vice ordförande i Kommunal, med ansvar för förbundets ekonomi. I höstas när börskurserna började dala hade marknadsvärdet på Kommunals aktier minskat med 300 miljoner, nu har värdet sjunkit ytterligare.

Värdet förändras över tiden Förbundet har tillgångar på tre miljarder kronor varav 46,4 procent är placerade i aktier, resten finns i räntepapper och fastigheter. Om några veckor gör Kommunal bokslut och då har värdet troligtvis minskat än mer. – Marknadsvärdet svänger med tiden. Vi har mer pengar idag än 2003. Värdet på börsen bestäms inte av matematiska formler, utan av vad marknaden tror om framtiden. Det verkliga värdet vet vi först den dag då vi säljer, säger Anders Bergström. Kommunal har en långsiktig placeringsfilosofi. – Ser man över tio års sikt kan vi se att aktier har en något gynnsammare

Anders Bergström som har ansvaret för Kommunals ekonomi oroas inte av de fallande börskurserna.

avkastning än ränteobligationer. Hur stor vinst Kommunal gör på sina aktier vet man först när man säljer menar Anders Bergström.

använda delar av aktieavkastningen till löpande verksamhet. – När medlemsantalet har minskat har vi sparat istället för att vara beroende av avkastningen.

Välfyllda kassor Vid en eventuell arbetsmarknadskonflikt klarar Kommunal av en sådan utan att behöva sälja av aktier. – Vi har välfyllda strejkkassor. Den förra stora konflikten 2003 kostade förbundet 330 miljoner kronor. – Inte heller då behövde vi realisera några aktier. Det som gör Anders Bergström lugn är att förbundet inte är beroende av att

Dyrare a-kassa Under våren tvingas Kommunal höja avgiften till a-kassan. – Den har inget att göra med förbundets ekonomi. Utan är en konsekvens av regeringens politik. A-kassan och förbundet har skilda ekonomier. Grundavgiften till a-kassan är idag 90 eller 108 kronor beroende om man är medlem eller inte. Kostnaden för a-

kassan påverkas av ju hög arbetslösheten är. Ju fler medlemmar som blir utan jobb desto högre blir avgiften har regeringen beslutat. Han kritiserar också regeringen för bristande initiativförmåga i att hantera finanskrisen. – Regeringen borde stimulera den offentliga konsumtionen. Det är en efterfrågekris i industrin, men det finns inte mindre behov av vård, omsorg etc. Man flyttar kostnaderna från produktivt arbete till improduktivt som socialbidrag i stället. Det är bättre att satsa på välfärden. – Det måste finnas bra arbetsmarknadspolitiska program. Den regering som vi har idag bedriver ingen arbetsmarknadspolitik utan en skattesänkarpolitik där man överlåter krisens spår till den enskilda.

Färre medlemmar större hot Minskat antal medlemmar i Kommunal oroar mer än en svajig aktiemarknad. – Inte akut för ekonomins skull, men långsiktigt för att vi ska vara den som är medlemmarnas part på arbetsmarknaden. – Jag tror att folk ser över sin situation i lågkonjunktur och förstår att det är viktigt att vara med i facket och vara representerad vid förhandlingarna när det blir neddragningar på arbetsplatserna, säger Anders Bergström.

JOHANNA STJERNA

Södertälje sjukhus blir bolag Södertälje sjukhus blir ett landstingsägt bolag den 1 april. Det innebär att akutsjukvården skiljs från vårdcentralerna och psykiatrin. – Det innebär att sjukhuset och SLSO:s (Södra Länets Sjukvårdsområde) verksamheter skiljs åt, säger Erika Andersson som är sektionsordförande för Kommunal i Södertälje. I dagsläget betyder det inte så mycket för medlemmarna, men i framtiden kommer det nog att påverka hur vår fackliga organisation ska utformas.

Hotats i flera år I många år har Södertälje sjukhus varit

8

MT nummer 3- 2009

den politiska majoriteten i Landstinget alltså en bolagisering av akutvårdsverksamheten på sjukhuset. – Det är en risk att det här blir första steget mot en privatisering, säger Erika Andersson.

Ekonomin i nytt fokus

Erika Andersson är inte förvånad av bolagiseringen.

hotat av både nedläggning och försäljning. Men en aktiv folkopinion har räddat kvar sjukhuset. Nu genomför

En konsekvens av att man nu lämnar den förvaltningsdrivna modellen är att ett underskott i ekonomin kan bli ett argument för försäljning. Ett bolag som inte är lönsamt får bära sina egna förluster och kan bjudas ut på marknaden. – Vi är medvetna om att ekonomin hamnar i ett annat fokus nu, säger Erika Andersson. Många är oroliga för sina jobb.

Att det saknas vårdplatser i länet kan vara en fördel för det nya bolaget. De inkomsterna kan vara skillnaden mellan att ha en framtid eller säljas ut. – Om det blir lönsamt eller inte blir bolagets problem, konstaterar Erika Andersson. Hur framtiden blir återstår att se nu när Landstingspolitikerna släpper ansvaret för sjukhuset till ekonomiska intressen. När det gäller vårdcentraler och psykiatrin så kvarstår de verksamheterna än så länge i Landstingets regi. Men även där minskas resurserna och ideologin att privat är bättre får genomslag.

GÖTE AXELSSON

Övertagande av trafiken blev indragna turer och problem Förseningar, inställda turer, dikeskörningar, kalla bussar, barnvagnar som har klämts fast i dörrarna och sämre arbetsvillkor för de anställda. Bussbolaget Arrivas första tid som ansvarig för trafiken i Märsta och Ekerö har varit mindre lyckad. Bussbolaget Arriva tog över busstrafiken på Mälaröarna och i Märsta den första mars. Övertagandet var dåligt förberett och resenärerna drabbades omgående av indragna turer. – Redan den 18 december 2007 stod det klart att de skulle ta över trafiken från Swebus, men de har ändå inte förberett en vettig administration. Vi har inte haft några att tala med och det är ingen som har haft det övergripande ansvaret för hur garaget skulle skötas, berättar Soumaïla Soro, huvudskyddsombud på Arriva.

Kort om tid Endast två veckor innan övertagandet kom den nya trafikchefen, bussarna kom nästan samma dag som trafiken skulle dra igång. –Vi hade möjlighet att bekanta oss med en Scaniavagn, men det är inte den busstypen som vi har störst problem med. – De nyanställda bussförarna har inte ens lärt sig att backa bussarna, de vet inte hur man stänger dörrarna eller hur man får ström i bussen. – Dörröppnaren brukar exempelvis skötas med en knapp som sitter på vänster sida. På vissa av de nya bussarna sköts den med en spak på ratten och en del förare kom åt den av misstag de första dagarna under körning, vilket betydde att dörrarna gick upp när bussen rullade. Dörrarna har också smällt igen för snabbt med klämda barnvagnar som följd. Fördröjda bromsar Ett annat problem med en del av bussarna är att bromsarna har en fördröjning. – Det är under all kritik. När du bromsar händer ingenting och du får panik och får trycka igen. Soumaïla Soro är också kritisk till däcken. Swebus hade ett mönsterdjup

rade företaget att de inte hade någon annan vagn och att mönsterdjupet visst var 1,6 mm. Bussen gick i trafik, men däcken byttes därefter. Företaget säger att de använder sig av en speciell typ av däck. – Förarna anser att det är vanliga sommardäck. Så fort det blir lite halt klarar däcken inte av det.

Dålig information

Enligt huvudskyddsombudet Soumalia Soro blev det många försämringar av bussförarnas arbetsmiljö när Arriva tog över.

på fem mm på vinterdäcken och tre på sommardäcken. Arriva nöjer sig med 1,6 mm, minimimåttet enligt lagen. – Jag anser att ett bussföretag inte ska använda sig av lägsta standard. Det har varit en kall och snöig vinter med halka och svåra trafikförhållanden. – Det har kört ner bussar i diken var-

je dag sedan Arriva tog över. Jag har själv inte drabbats av detta på många år, men körde nyligen ner med framvagnen i ett dike.

Tog bussar ur trafik Soumaïla Soro stoppade två bussar under en skyddsrond på grund av dåligt mönsterdjup på däcken. Då förkla-

– Förarna har inte träffat någon representant från Arriva som har kunnat informera oss innan de tog över hur övertagandet ska ske. Hur blir det med förmåner, löner och semestrar? Först nu i mars har de fått reda ut detta. – Vi mister förmåner som fritt busskort, gratis träning på Åkeshov där vi simmade och hade tillgång till gymet. Många utnyttjade det och det är mycket viktigt för friskvården. Arriva tog inte över tvätthallen, den sköts nu av ett annat företag där de anställda nu har sämre löner än vad de hade med Swebus som arbetsgivare. Dessutom är det inget trevligt att möta alla arga passagerare. – Det är tredje man som drabbas av allt detta krångel, säger han.

JOHANNA STJERNA

Svårt att förstå kritiken Det var en hel del bekymmer de första dagarna, men nu är läget under kontroll och bussarna avgår i tid. Så sammanfattar Johan Eskengren, direktör för Arriva i norra Sverige, situationen vid garagen i Märsta och på Ekerö. Johan Eskengren ställer sig oförstående till mycket av den kritik som framförs av Kommunal. – Vi har sju olika vagnstyper och samtliga förare har haft utbildning på dessa. Kanske har någon som har varit sjuk eller ledig missat utbildningen, säger Johan Eskengren.

Var med vid starten Han följde själv starten på plats och

ägnade sig åt att tanka bussar natten innan övertagandet. – Överlämnandet på Ekerö blev inte som vi hade kommit överens om med den tidigare operatören. Bussarna hade tomma tankar och många bussar fick bensinstopp under den första dagen, säger han. Arriva har Johan Eskengren samma krav på mönsterdjupet på däcken som den tidigare operatören. Det ska vara minst fem mm på vinterdäcken och tre mm på sommardäcken. – Jag förstår inte hur man tror att vi godtar 1,6 mm. Vi har stämt av detta med verkstadscheferna. Förekommer det däck som har ett lägre mönsterdjup

ska det skickas en rapport om att däcken inte håller detta.

Ett av Europas största Arriva är en av Europas största leverantörer av kollektivtrafik. De har 34 000 anställda internationellt och cirka 5 000 i Skandinavien. Problemen med trafiken på Ekerö och Märsta ska vara övergående. – Vi är nya i Stockholm och har mycket att lära. Vi ska lära oss att känna våra kunder, SL, nya verkstäder, anställda – allt är nytt. De anställda har inte längre något busskort eller kort till Åkeshov. – Vi följer övertagandet och har förmåner för samtliga. Vi har en typ av friskvårdspeng, säger Johan Eskengren.

JOHANNA STJERNA MT nummer 3 - 2009

9

Namn: Pia Armasson Bor: Vinsta Familj: Gift med Harry och har sönerna Jimmy, 18, och Johan, 16. Yrke: Undersköterska Det roligaste med mitt arbete: Det är omväxlande och du möter mycket tacksamhet. Därför är vi proffs: Vi ser patienternas behov och finns till för de anhöriga.

10 MT nummer 3 - 2009

Varje arbetsdag är unik och kräver förståelse och empati Arbetet på en intensivvårdsavdelning är en ständig balansgång mellan liv och död. Personalen ställs dagligen inför etiska dilemman. Men de möter också mycket tacksamhet. – Varje dag när jag går från jobbet känner jag att jag har gjort nytta, säger Pia Armasson, undersköterska.

alla får möjlighet att prata och fråga: varför gjorde man si eller så? Det Pia uppskattar med intensivvården är att det är ett omväxlande arbete. – Du vet aldrig från den ena dagen till den andra hur din arbetsdag ser ut. När patienten kommer in kan det vara rörigt och kritiskt till att därefter slå om och bli lugnt. – Vi som är undersköterskor arbetar nära patienten. Vi arbetar i team med en sjuksköterska. Vi har två olika professioner som gör ett jobb tillsammans.

Pia Armasson arbetar på S:t Görans intensivvårdsavdelning. Här tar man främst emot hjärtpatienter, förgiftningar, olika andningsproblem och diabetespatienter. Många som kommer hit är äldre personer. Trafikolyckor och liknande hamnar på Karolinska Universitetssjukhuset, som har en traumaenhet. – Vi som arbetar med intensivvård måste vara otroligt flexibla, kunna fatta snabba beslut och fort ställa om oss till nya situationer. Du måste vara stresstålig och tycka om det akuta, säger Pia Armasson.

Mycket dold kunskap

Kontakt med anhöriga viktig Patienterna som kommer in på intensiven är många gånger medvetslösa och undersköterskorna har en viktig uppgift att ta hand om och informera de anhöriga om vad som händer. – De är ofta i chock och vi finns till för dem. Vi berättar om vad som görs med patienten, säger hon. Pia har arbetat som undersköterska i 27 år varav 25 av dessa har varit med intensivvård. De senaste tio åren har hon varit på S:t Göran. – Mina första år som undersköterska arbetade jag på långvården och trivdes väldigt bra.

Livets tvära kast Men Pia sökte sig vidare till neurointensiven på Karolinska och omställningen blev tuff. Nu var det barn och ungdomar som ofta var patienter. – När det är barn med i bilden är det inte bara barnet som du tar hand om utan du vårdar en hel familj. Här påminns personalen varje dag om livets tvära kast. Alla möten med unga människor som hade gått hemifrån på morgonen, satt sig på motorcykeln för att några timmar senare va-

Pia Armasson arbetar på akuten vid St:Görans sjukhus.

Genom att arbeta nära patienterna får undersköterskorna ofta bra kontakt med dem och med de anhöriga. – De kan fråga oss: vad var det egentligen som läkaren menade? – När du får ett jobbigt besked kan du bli helt blockerad och då kan jag tala med läkaren om att det nog behövs ytterligare ett samtal. Många år i ett yrke ger dold kunskap. – Det är svårt att sätta fingret på vad det betyder. Du har någon slags känsla om vad som är på gång genom att du har lång erfarenhet. Du har människokännedom och lär dig hur du ska möta folk. Vissa vill kanske inte ha den där armen runt axeln.

Jobb med låg status

“ Du har någon slags känsla om vad som är på gång genom att du har lång erfarenhet. Du har människokännedom och lär dig hur du ska möta folk. Vissa vill kanske inte ha den där armen runt axeln.” ra döende blev en tung bit att bearbeta som personal. Pia har tagit med sig många erfarenheter från denna tid vidare ut i livet. – Som till exempel att aldrig skiljas som ovänner. Jag har suttit med många ångestfulla efterlevande och försökt trösta dem. – Vad finns det för svar på frågan: hur går jag vidare? Det var först när Pia kom till S:t Görans intensivvårdsavdelning och mötte mindre dramatiska akutfall som hon förstod hur påfrestande det gamla ar-

betet hade varit. Något som ger arbetet en mening är när en före detta intensivvårdspatient kommer på besök. – Det är underbart och det är det som gör det värt att fortsätta jobba.

Många svåra frågor Arbetet med svårt sjuka patienter gör att personalen ställs inför många svåra frågeställningar. En gång i veckan finns möjlighet till ”etik-fika” en slags debriefing för all personal. Det är viktigt att ta den tiden och att

Pia trivs med sitt arbete men på frågan om det är ett yrke som hon kan rekommendera ungdomar så tvekar hon. – Det är en svår fråga. Det är ett tacksamt jobb, men med låg status och dålig lön. Så länge som det förhåller sig på det sättet så vet jag inte vad jag ska svara på frågan. Det slår högre att säga att du är sjuksköterska, men vana undersköterskor med lång erfarenhet behövs i vården. – För mig är det här ett givande och roligt jobb. Sjuksköterskan har mer administrativa arbetsuppgifter medan jag hela tiden arbetar med människor. Men ett arbete inom vården kräver förståelse och empati. – Du måste orka ge. Kan du inte det - då har du gjort ditt inom det här yrket, säger hon.

JOHANNA STJERNA

MT nummer 3- 2009

11

Botkyrka kommun kräver socialt ansvar av företagen Botkyrka kommun villkorar nu upphandlingarna för att ge ungdomar jobb. I februari var 20.8 procent unga utan arbete i kommunen och antalet arbetslösa ökar för varje månad. - Det är vår skyldighet som offentlig aktör att ta ett ansvar, säger kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren (S). För ett år sedan beslutade kommunstyrelsen att ställa sociala krav vid upphandlingar. – Vi har tidigare haft krav på kollektivavtal och antidiskriminering. Nu tar vi nästa steg och lägger sociala hänsyn. Vi som är offentliga aktörer måste vara förebilder och tillsammans med näringslivet ta ett gemensamt socialt

ansvar, säger Katarina Berggren.

dammsuger arbetsmarknaden.

1,5 miljarder i upphandling

Först med sociala krav

Botkyrka kommun köper varor och tjänster för 1,5 miljard varje år. – Upphandlingar är en stor del av den kommunala verksamheten. Vi känner att vi har ett ansvar att skattebetalarna ska få så mycket som möjligt för sina pengar. Därför kräver kommunen att företag som vill vara med och konkurrera om skötseln av kommunala parkområden i Botkyrka måste förbinda sig att anställa ett antal ungdomar mellan 16 och 24 år. – Vi har haft en grupp som har undersökt vilka områden som vi skulle kunna pröva detta. Kommunens markskötsel, gatu- och parkområden blir först ut. – Det blir intressant att testa detta och jag vet att det finns ett ömsesidigt intresse från näringslivet.

Botkyrka blir den första kommunen att ställa sociala krav i upphandlingar. – Vi vill att skattebetalarnas pengar ska användas mest effektivt men även på ett etiskt sätt. Jag hoppas att fler kommuner följer vårt exempel. Det är inte en dag för tidigt att komma igång med detta arbete. Men alla företag i kommunen är inte entusiastiska över de sociala kraven utan menar att det handlar om olaglig diskriminering. Företagarföreningen anser att kommunen borde komma överens med företagen att anställa ungdomar på frivillig väg i stället. Inom några veckor startar den första upphandlingen av markarbeten där kravet att anställa ett antal ungdomar finns med som ett särskilt kontraktsvillkor.

Botkyrka kommun kräver att de som får uppdrag att sköta parker och grönytor i kommunen ska erbjuda sommarjobb och traineeplatser till ungdomar.

Kommunen ska hjälpa till att utbilda ungdomar som blir aktuella för dessa jobb. – I en lågkonjunktur behövs det en mängd insatser för att ungdomsgenerationen inte ska gå förlorad. Vi gör också satsningar på sommarjobb och har en rekryteringsmässa där vi

JOHANNA STJERNA

Harriets engagemang ger barn i Uganda en framtid För tio år sedan startade Harriet Nalunga vårdbiträde på Lidingö, ett hem för föräldralösa barn i Mukono Uganda. Så gott som all Harriets lediga tid har sedan dess upptagits av engagemanget barnen på barnhemmet. – Det började med att jag tog hand om några föräldralösa barn till några släktingar, säger Harriet. I Uganda har barnen absolut ingenstans att ta vägen, det kan vara femåringar som bor på gatan. Jag har inte hjärta att se barnen helt utlämnade till sig själva det är hemskt.

Har byggt hus till barnen Harriet berättar att hon byggt ett hus i Mukono som ligger 14 kilometer utanför Kampala för de nu 12 barnen som hennes syster tar hand om. Barnen som är i åldrarna tre till sjutton år, har någonstans att bo och får även utbildning i den mån Harriet lyckas få ihop

12 MT nummer 3- 2009

hjälper utsatta barn, men hon behöver tid för sig själv också, det går inte att arbeta dygnet runt, säger Liticia. Det är bra att visa engagemang men man måste inse sina begränsningar.

Tänker ständigt på barnen

Liticia Delin och Harriet Nalunga hjälper barn i Mukono i Uganda genom att samla pengar till deras undervisning.

pengar. – Allt kostar pengar, skolavgift, skoluniform böcker. Har man inga pengar att betala avgifter och böcker för undervisningen måste barnen hållas hemma. Min vision är att hjälpa så många barn som möjligt. För att barnhemmet ska få inkomster och bli så självförsörjande som möjligt har Harriet sett till att ett bygge

för en liten affär har påbörjats. – Vi tänkte hyra ut affären där inkomsterna ska gå till barnen. På så får vi in lite pengar till barnen, säger Harriet. Harriets dotter Liticia Delin som också delvis är engagerad i barnen berättar om sin mammas envisa kamp för att barnen ska få en dräglig tillvaro. – Jag tycker det är bra att mamma

För Harriet går ständigt tankarna till ”hennes” barn. Hon åker ner till Mukono så ofta tillfälle ges och ekonomin tillåter. Senast hon var ner till barnen var i julas, då var även Liticia och hennes make med. Det är med värme Harriet berättar om barnen på barnhemmet men också om den lilla kyrka som de byggt. Där har de även dagverksamhet för barn till ensamstående föräldrar. – Om det är någon som vill följa med till Mukono eller vill hjälpa till på annat sätt med barnhemmet, så får man gärna kontakta mig via sektionen, säger Harriet. mail: [email protected] telefon: 08-7313461

KERSTIN RIDDERSTEDT

Färre personer än befarat sägs upp på Karolinska Universitetssjukhuset Kommunals medlemmar drabbas i större utsträckning än andra grupper av sparprogrammet på Karolinska Universitetssjukhuset. – Tyvärr är det enklare att ta bort en undersköterska än en sjuksköterska eller läkare, säger Catharina Häggbom, sektionsordförande på Karolinska Solna. Karolinska Universitetssjukhuset måste spara 450 miljoner kronor. Sjukhusledningens sparprogram har antagits av sjukhusstyrelsen, vilket innebär att personalstyrkan totalt ska minskas under 2009. – Som det ser ut idag handlar det om att mindre än 600 tjänster ska bort. En stor del kommer att lösas med naturlig personalomsättning. Färre personer än befarat sägs upp av

arbetsbrist, säger Catharina Häggbom.

All personal berörs Besparingarna innebär stopp för nyanställningar, vikariaten förnyas inte och pensionsavgångar ska klara av en del av personalminskningen. Sparkraven berör samtliga personalgrupper. – Efter varslet har vi i Kommunal arbetat intensivt. Det pågår ett tvärfackligt arbete tillsammans sjukhusledningen om hur besparingarna ska genomföras. Vi genomför detta arbete inom ramen för sjukhusets samverkansavtal, säger Catharina Häggbom. Det är ett krav att konsekvensanalyser tas fram i samverkan. – Alla måste känna att de finns med i detta arbete, säger hon. Problemet är att arbetsledningen har dålig koll på anställningarna. En del arbetar deltid och på den överblivna tiden tas det in en vikarie. – Det finns många orsaker till

smygökningen av personalen. Det har anställts en person här och en person där. Det blir många på en sådan här stor arbetsplats. Det är oklart vem som är anställd i stället för vem. Sjukhusledningens mål är att dra ned personalstyrkan till den nivå som den hade 2007. Sjukhuset (i Solna och Huddinge) har i dag 15 800 anställda. Sedan beslutet om sparprogrammet togs har det gjorts en översyn av bemanning, scheman och arbetsrutiner. Sjukhusledningen menar att personalens tid för patientvård ska öka medan andra arbetsuppgifter ska begränsas tidsmässigt.

Stor personalomsättning Personalomsättningen är idag på 9 procent. – Det omsätts fler anställda per år än antalet tjänster som ska plockas bort. Även om man till slut inte behöver säga upp en enda på grund av naturliga avgångar så försvinner omkring 600 tjänster. Det får konse-

kvenser för arbetsmiljö och arbetsbelastning, menar Catharina Häggbom. – Vi har inte 600 som inte gör något. Framför allt gäller detta kommunalarna. Stämningen bland de anställda är orolig och många frågar varandra om hur länge de har varit anställda för att ha koll på hur de själva ligger till. Catharina Häggbom är kritisk till att det finns chefer som försöker lugna de anställa med att säga att varslen inte berör deras avdelning. – Det spelar ingen roll hur länge du har arbetat på din arbetsplats, anställningstiden räknas på hela sjukhuset. Även om en avdelning kanske inte behöver ta bort någon, betyder det inte att alla som arbetar där får stanna kvar. Det kanske finns någon som har arbetat längre på en annan avdelning, säger hon.

JOHANNA STJERNA

Är du nöjd med dagens politik Ett flertal av Kommunal Stockholm läns sektioner har politiska klubbar som är anslutna till socialdemokratiska partiet. Det är ett sätt att vara med och påverka även i de beslutande församlingarna när det gäller våra villkor på jobbet. Den bästa och kanske enda möjlig-



heten att på ett konkret sätt vara med att forma politiken är att på ett eller annat sätt organisera sig politiskt. Vi är kunskaps bärare, vi känner till verkligheten och vet hur arbetsplatserna, bostadspolitiken och lokaltrafiken med mera fungerar i praktiken. Vi har på representantskapet hösten 2007 beslutat att vi ska bilda nys s-föreningar, det arbetet är i full gång och många kommunalare varit med att bil-

da nya föreningar både i kommuner och på arbetsplatser. Kommunals (s)-klubbar finns bland annat i sektionerna: Lidingö, Karolinska sjukhuset Solna, Botkyrka kommun, Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening (kommunal sossen)

Carema Södertälje Norrtälje Tyresö Nynäshamn Sektion 28 Stockholm Lokaltrafiksossen Om du använder talongen här nedan så slussas du till den klubb som är rätt för dig!

Självklart...

Jag vill gå med i någon Kommunal Stockholm läns Socialdemokratis ska föreningar

Namn Adress Postnummer

Ort

Personnummer Telefonnummer Medlem i sektion

annons från F/P utskottet Kommunal Stockholms län

ev. e-postadress: Skickas till: Margareta Bohman, Kommunal Stockholms län, Box 300 27, 104 25 Stockholm eller faxa till 08 - 618 01 64. För mer information kontakta Margareta på tel 08 - 619 22 07 / 070 - 629 22 07 MT nummer 3 - 2009

13

☛ DEBATT / Insänt

Debattartiklar skickas till: MT Kommunal Stockholms län, Box 300 27, 104 25 Stockholm. e-post:: [email protected] Skriv kort, bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn, adress och telefonnummer. Det går bra att publicera sig under signatur.

Svensk sjukvård belönas enligt klassisk Sovjetmodell Man kan nog på goda grunder känna skepsis och negativa vibbar kring den alltmer dominerande marknadsekonomin. Nuvarande finanskris och lågkonjunktur undergräver tilltron till dess välfärdsskapande förmåga. Genom historien (de senaste 200 åren) har mänskligheten på olika sätt försökt undanröja marknadsekonomins negativa effekter. Socialliberalismen kan sägas vara ett utslag av detta. Kommunismen med sina krav på planhushållning är en annan. En hel del utav planhushållningsmetodiken med enbart statligt ägande tillämpades i Sovjet. Tanken var god. Sovjet som alla andra samhällen präglas av att behoven alltid överträffar de tillgängliga resurserna (råvaror, arbetskraft, teknik och kapital). Med denna vetskap så ville man skapa ett system där produktionen skulle styras av behov och av det som

var bäst för individen ur ett samhällsperspektiv. Som en parentes kan man nämna att det i lag proklamerades allas rätt till arbete. Ingen arbetslöshet accepterades. Fast det blev nog både dyrt, ineffektivt och teknikfientligt. Bättre med 10 sopar och 10 sopare än en person som kör en sopmaskin. Ett utav planhushållningens grundpelare var dock att man skulle sätta upp volymmål. Om dessa olika volymmål uppnåddes på de olika fabrikerna så var man duktig och olika typer av bonus kunde ges till fabriksledningar och andra. Fast komplikationsfritt var det inte. Det fanns exempel på hur volymmålens uppfyllelse gav fel resultat. Detta berodde på att man på vissa produktionsställen var mer intresserad av att få bonus än att göra det som var gott för samhället och dess medborgare. Den forne sovjetledaren Chrustjev raljerade ofta över detta när han såg hur saker och ting ibland utvecklade sig. Om volymmålet på en spikfabrik

var satt till en produktion i ton spik/år. Då lönade det sig för fabriken att göra få men tunga spikar. Inte vad folk ville ha och köpa utan det som uppfyllde målet. Om målet på en skofabrik var satt i antal tillverkade skor under ett år så kunde de bonustörstande fabriksdirektörerna styra en produktion mot många men mycket små skor (tar lite råvaror) eller att specialisera sig på en typ av sko (vänsterskor e.dyl). När nationalekonomer utifrån sin vetenskap beskriver planhushållningen som ett ekonomiskt system brukar man dela uppfattning med den raljerande Chrustjev. Volymmål är inte en säker och gångbar framgångsväg när man organiserar och styr ett samhälle. Speciellt inte om måluppfyllelsen är direkt kopplad till inkomst eller bonus. Att sätta upp mål och ständigt försöka bli bättre är naturligtvis bra, men ska inte kopplas så att de också blir ett budgetintstrument.

svenska volymmålsverkligheten. Vad jag förstår så styrs svensk sjukvård alltmer och allt oftare av ett budgettilldelningssystem som bygger på antalet besök. Detta är volymmål i gammal sovjetisk anda. Antalet besök ger direkt pengar till verksamheten. Desto fler småskador som på bilden ovan, desto bättre. Jag vet inte vad Chrustjev eller nationalekonomerna tycker. Men ett är då säkert. Läkarkåren har i en undersökning sagt att det finns en uppenbar risk att resurstilldelning per noterat besök är en väg som påverkar hur vård ges. Man tror inom läkarkåren att de lindrigt sjuka med snabba besök och enkla insatser kommer att öka i antal. De svårare sjuka riskerar därmed att bli satta på undantag. Om så blir fallet! Blir det en sjukvård värd namnet?

THOMMY JOHANSSON SKÖTARE

Därför undrar jag hur Chrustjev och nationalekonomerna ser på den nya

Trams att förskolepersonalen ska betala för pedagogiska måltider med barnen På senare tid har vi kunnat se hur avgiften för personalens pedagogiska måltider med barnen i förskolan har chockhöjts på vissa håll i Stockholm. Jag anser att måltiderna ska vara avgiftsfria. En pedagogisk måltid är inte en ”lunchrast” för personalen. Det är en arbetsinsats och en del av barnens dag i förskolan. Det här vet alla vi som någon gång besökt en förskola vid lunchtid. Alla föräldrar förväntar sig att deras barn ska få i sig en allsidig kost och

14 MT nummer 3 - 2009

samtidigt få stöd och hjälp vid måltiden. Det är viktigt att barn och personal äter tillsammans. All erfarenhet visar nämligen att matvanor grundläggs vid tidig ålder och gemensamma måltider ger tillfälle till samtal och positiva upplevelser som är viktiga för barnens framtida inställning till mat. Måltiderna blir därmed en självklar del av det pedagogiska arbetet i förskolan. För mig är det därför självklart att måltiderna ska vara kostnadsfria för personalen, inte minst för barnens skull. Uppenbarligen ser det väldigt olika ut i Stockholm. I vissa stadsdelar är det gratis, i andra kan en lunch kosta uppemot 40 kronor. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara lockande för pressade förskolechefer att avgiftsbelägga lunchen för att få budgeten att

gå ihop. Den moderatstyrda majoriteten har satt Stockholms förskolor på svältkur och många förskolechefer tvingas vända på varenda krona för att få verksamheten att fungera. Ansvaret ligger därför på politisk nivå. Anslaget till förskolorna äts upp av kostnadsökningar och i praktiken minskar nu förskolechefernas budgetar. Förskolorna tvingas till fortsatta nedskärningar. Större barngrupper, färre antal personal och chockhöjda måltidsavgifter är några av effekterna. De pedagogiska måltiderna är alltså bara ett av många exempel på att kvaliteten i förskolan sjunker. Vi socialdemokrater vill investera över 200 miljoner mer än den moderatstyrda majoriteten i förskolan. Det

räcker till både mer personal och fria pedagogiska måltider. Kvaliteten i förskolan är helt enkelt viktigare än skattesänkningar.

CARIN JÄMTIN (S) OPPOSITIONSBORGARRÅD STOCKHOLM STAD

ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN

Vi är i rätt bransch och vi behövs Hörde med stigande förvåning vår arbetsmarknadsminister uttala sig om det faktum att fler och fler deltidsarbetande är tvungna att säga upp sitt deltidsarbete och bli heltidsarbetslös, för att kunna försörja sig. Han lägger hela skulden hos den deltidsarbetslöse ”Man måste väl ändå ha ett ansvar som privatperson att fundera över: Är jag i rätt bransch? Jobbar jag med rätt saker? Är min arbetsgivare vettig att jobba för? För oss kommunalare är svaren givna: Självklart jobbar vi i rätt bransch och jobbar med helt rätt saker, däremot är kanske arbetsgivaren inte vettig att arbeta för, som inte ser till att skapa fler heltidsjobb. Det har med önskad tydlighet Nynäshamns kommun visa. Där har man gjort det ”omöjliga” möjligt. Detta är inte enbart arbetsgivarens förtjänst, för utan Kommunal hade inget hänt i Nynäshamn.

Synen på arbetande kvinnor har inte förändrats sen, jag vet inte när. Hur kan det annars vara möjligt att år 2009 fortfarande kvinnors arbete betraktas som ”fickpengar.” Att bli försörjd är helt självklart i Littorins värld. Att inte som regering ta ansvar och ge förutsättningar utan allt är individens ”fel” och beror enbart på dig själv. Rätten till heltid och att kunna försörja sig själv är ett av de främsta kraven för att få ett jämställt samhälle och kvinnors självklara rätt till egen försörjning. I dagens tider sätt nu solidariteten på hårda prov. Vara solidarisk med vem? Arbetsgivarna försöker att tala om solidaritet med arbetskamraterna, när det i själva verket handlar om att hålla sin budget. Vi vet ju alla att det inte går att bedriva vård och omsorg och andra samhällsfunktioner utan

människor. Acceptera aldrig sänkta sysselsättningsgrader eller andra påhitt chefen kommer på, det är alltid du som blir förlorare. Dessutom är vi ju också skattebetalare och bidrar till kommunens ekonomi. Inom ”våra branscher” finns ingen efterfrågekris. Tvärt om, behovet av vård och omsorg och andra samhällsfunktioner behöver förstärkas och inte skäras ned. Den gamla devisen enade vi stå, söndrade vi falla är på alla sätt högaktuell i dag.

ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE KOMMUNAL

STOCKHOLMS LÄN

Därför säger Kommunal nej Kommunal säger nej till försämrade arbetsvillkor eftersom:

Frågor och svar Här finns de vanligaste frågorna när det gäller lönesänkningar och kortare arbetstid. Vi har svarat så att du kan svara bättre på din arbetsplats.

stora delar av välfärdssektorn redan i nuläget kännetecknas av låga löner, korta arbetstider (låga sysselsättningsgrader) och osäkra anställningsförhållanden. Detta innebär att de kommunala och privata arbetsgivare som har ansvar för att producera välfärdstjänster redan tillämpar en obetald förkortning av arbetstiden.

Vart vänder jag mig om arbetsgivaren kommer till mig och vill förändra min sysselsättningsgrad? - Du ska i första hand vända dig till din sektion för att be om hjälp.

det inte är skäligt att kräva att Kommunals medlemmar ytterligare minskar sina redan förkortade arbetstider genom att acceptera en lägre sysselsättningsgrad.

Hur ska jag som skyddsombud agera om arbetsgivaren vill göra en förändring på min arbetsplats som kommer att påverka de anställdas arbetsmiljö? - Du ska kräva av din arbetsgivare att denna gör en riskbedömning och konsekvensbeskrivning av de förändringar som han/hon tänker göra.

Kommunals medlemmar lever i en verklighet med önskan om att få längre arbetstider, dvs. arbetstider som redan erbjuds på den största delen av arbetsmarknaden. Kommuner och landsting inte kan gå ned i verksamhet som exempelvis en industri. Behoven av sjukvård, äldreomsorg mm minskar inte bara för att konjunkturen blir sämre. det är de ansvariga politikerna som ska ställas till svars om man inte lyckats hålla ordning på sin budget. Detta ska inte betalas av Kommunals medlemmar. medlemmarna inte ska bära bördan av att regeringen inte ser till att kommunerna har de pengar som behövs. Regeringen har ansvar för den övergripande stabiliseringspolitiken i Sverige. Kommunernas ekonomi är en viktig komponent i stabiliseringspolitiken. kortare arbetstid slår mycket hårt mot den personliga ekonomin och gör medlemmen mer sårbar vid en senare arbetslöshet: – Månadsinkomsten sjunker, före och efter skatt – Sjukpenningen sjunker efter sex månader – Föräldrapenningen sjunker efter sex månader – Arbetslöshetsersättningen (A-kassan) sjunker stegvis varje månad, i takt med att den sänkta lönen slår igenom på summan av de senaste 12 månadernas inkomst. Det betyder att efter ett år får en sänkt löneinkomst fullt genomslag på A-kassan. – Pensionsgrundande underlaget minskar. Eftersom pensionen beräknas på faktiskt intjänad livsinkomst får minskad arbetstid omedelbart genomslag på storleken på den framtida pensionen.

Om jag som skyddsombud inte är nöjd med den riskanalys och konsekvensbeskrivning som arbetsgivaren har gjort. Hur går jag då tillväga? Du ska kontakta ditt huvudskyddsombud och be om hjälp att göra en framställan till Arbetsmiljöverket om prövande av föreläggande eller förbud. Hur snabbt får man tillbaka sin sjukpenning om man börjar arbeta 100% igen? Förutsatt att du är frisk får du tillbaka den samma dag du börjar arbeta heltid igen. Om du är sjuk fortsätter både din sjukpenning och din ersättning från din avtalsförsäkring att betalas ut med det lägre beloppet så länge du är sjukskriven. Hur mycket påverkas pensionen av att inkomsten sänks? Det är omöjligt att förutsäga hur mycket mindre du få att leva på när du blir pensionär. Det enda som är säkert är att den allmänna pensionen påverkas negativt eftersom den bygger på hela din livsinkomst. Säkert är också att din tjänstepension blir lägre eftersom summan som avsätts varje år är mindre ju lägre inkomst du har. Vilka bidrag och ersättningar från försäkringskassan påverkas om jag sänker min inkomst? Alla ersättningar vars storlek påverkas av din inkomst, t ex bostadsbidrag, sjukpenning, omställningspension, barnpension och föräldrapenning.

MT nummer 3 - 2009

15

Kommunal. aktuellt

Ordförande har ordet

Kommunal besöker medlemmarnas verklighet De förtroendevalda i Kommunal Stockholms län genomför under våren en mängd arbetsplatsbesök för att träffa medlemmar och för att informera oorganiserade om värdet av att vara med i fackföreningen. MT har följt några av alla dem som varit på arbetsplatsbesök. Verksamheterna är lika många och skiftande som

Kommunals yrkeskår. Till Humlegården i Sigtuna, rehabilitering för neurologisk sjuka och skadade, åkte Lilian Karlsson och Suzie Vondracek från avdelningsstyrelsen.

Givande besök – Det är givande att åka på arbetsplatsbesök, säger Lilian Karlsson, vi har väl varit lite dåliga på det tidigare. Det gäller att man bestämmer sig och avsätter tid till det. Det märks att medlemmarna uppskattar när vi kommer.

Golfbanearbetare och handelsträdgårdar fick besök av Nina Bergen och Björn Robertz från Djur och natursektionen med dem följde också Markus Andersson ombudsman. I Vallentuna fick flera förskolor och skolor besök av Jessica Persson och Lasse Johansson ombudsman. – Vi tycker det är viktigt med ett uppföljande besök, säger Lasse Jo-

hansson, som har bokat återbesök tillsammans med Jessica om två månader. Jag tror vi fått flera nya medlemmar på våra besök. Det är viktigt att vi följer upp och visar att vi bryr oss om medlemmarna.

KERSTIN RIDDERTSTEDT

På friskolan Ikasus pratade Jessica Persson med några av de som arbetar där med autistiska barn

Nina Bergen och lantsektionen besökte Blomorado i Tullinge för att möta medlemmarna.

Acceptera inte sänkt sysselsättningsgrad Det händer att Kommunals medlemmar får frågan från arbetsgivare om de kan tänka sig att sänka sin tjänstgöringsgrad eller på något annat sätt är villiga att gå med på att försämra sina anställningsvillkor.

Lilian Karlsson och Suzie Vondracek, avdelningsstyrelsen, besökte rehabiliteringshemmet Humlegården i Sigtuna.

Vill ni ha besök?

Skulle du få ett sådant förslag från din arbetsgivare – ta kontakta med Kommunal, i första hand din sektion och/eller ditt arbetsplatsombud. Du ska inte gå med på sämre villkor - även om det ställs mot eventuella hot om varsel om uppsägningar.

Kontakta då Jessica Persson som arbetar med medlemsrekryteringen och gärna vill ha kontakt med arbetsplatser för att ordna besök på dessa.

Kommunal accepterar inte försämrade anställningsvillkor.

Vill ni ha ett besök av Kommunal på din arbetsplats går det bra att maila till Jessica på hennes adress så bokar hon in besöket hos er.

Det är viktigt att du tar reda på vad de föreslagna anställningsvillkoren skulle innebära för dig.

[email protected]

Om du vid senare tillfälle blir sjuk el-

16

MT nummer 3 2009

ler uppsagd och arbetslös. Hur klarar du dig med sänkt sjukpenning, SGI, hos försäkringskassan? Även din A-kassa påverkas negativt. Hur skulle du klara dig ekonomiskt vid en situation? Långsiktigt påverkas även din pension. Både regeringen och många kommuner och landsting har sänkt skatterna med 90 miljarder kronor på två år, istället för att hushålla med pengarna. Skattesänkningarna går före medborgarnas välfärd och drabba dem som är mest beroende av välfärdstjänsterna. Det handlar om dina anställningsvillkor. Kommunal arbetar för fler heltider och tryggare anställningsformer. Kommunal arbetar för att förbättra förutsättningarna för medlemmarna och accepterar inte försämrade villkor.

Kommunal. aktuellt

Arbetsplatsbesök ger ett starkare Kommunal På Vintertullens äldreboende är Marlon Bacallao från sektion Kommunal Attendo en välbekant facklig representant. Genom regelbundna besök på arbetsplatserna har sektionen lyckats gestalta Kommunal för medlemmarna. – Vi har besökt över 50 av våra 80 arbetsplatser i år, säger Marlon Bacallao. Vi har målsättningen att besöka alla arbetsplatser minst en gång per år, helst två.

uppskattade besök Marlon ser nöjd ut när han berättar hur den medlemskontakt som besöken skapar stärker honom och de andra i sektionsstyrelsen i det fackliga arbetet. – Det är verkligen uppskattat att vi kommer till arbetsplatserna och pratar med medlemmarna, säger han. Vi kan svara på många frågor direkt och sedan bjuder vi in till våra medlemsut-

Marlon Bacallao från Kommunal Attendo lämnar material till Farhnaz som arbetar på Vintertullens äldreboende

bildningar också. Arbetet i sektionsstyrelsen för Kommunal Attendo har förändrats det senaste året. Nu är de sällan på expeditionen, det fackliga arbetet lokaliseras till arbetsplatserna. – Bästa sättet att få tag i oss är att

skicka oss ett mail, säger Marlon till några av de medlemmar vi möter på Vintertullen. Vi kollar den regelbundet och ringer till er.

har sektionen en del besvär att hålla ordning på var medlemmarna finns. Många arbetsplatser får nya arbetsgivare i samband med upphandlingar och medlemmarna hamnar i en ny sektion av Kommunal. Andra får byta till Attendosektionen av samma orsak. – Vi försöker hålla reda på vad som händer, säger Marlon. Men vi har arbetsplatser runt om i alla länets kommuner och ibland går ägarbytena fort. Vid besöken är det naturligtvis inte bara medlemmar som uppmärksammas. De som är oorganiserade får en liten presentation av Kommunal och en inträdesansökan i handen. De flesta lovar att de ska ta sig en fundering på att bli medlemmar. – Det här är verkligen roligt, att möta medlemmarna och visa meningen med föreningen stärker oss alla säger Marlon Bacallao när vi skiljs åt. Marlon skyndar vidare till nästa vårdavdelning för nya möten och förhoppningsvis även några nya medlemmar.

GÖTE AXELSSON

Ägarbyten påverkar Med så många arbetsplatser som 80

Nior får besök av Kommunal Att informera skolungdomar, i årskurs nio och gymnasiets vård-och omsorgsprogram, om deras rättigheter i arbetslivet är något som Kommunals Sigtuna sektion gör under våren. Alla aktuella skolor i Sigtuna har av Kommunals sektion fått erbjudande om besök från facket, för information om vad ungdomarna ska tänka på när de ska söka sitt första arbete. – Vi sår ett litet frö bland ungdomarna, säger Lotta Roush och Anki Ring sektionsföreträdare. Det är viktigt att prata om hur unga människor kan bli lurade när de söker jobb.

Varnar för fällor Lotta och Anki berättar om vad ungdomarna ska tänka på när de ska söka jobb inför sommaren, att de inte ska ställa upp för att ”provjobba”. Det är många ungdomar som har blivit lurade av arbetsgivare med löfte om senare jobb, om de först ”provjobbar”, berät-

Anki Ring och Lotta Roush tycker det är roligt att träffa niondeklassare och berätta om vad som väntar i det kommande arbetslivet.

tar de för niondeklassare i Valstaskolan. – Ni kan få jobba utan lön tre dagar för att sen få höra att ni inte passar, säger Anki. När Anki och Lotta kommer till skolan, får eleverna i klassen först se en film som med humor visar vad de ska tänka på i en anställningsintervju. Eleverna tittar uppmärksamt och efteråt får de ställa frågor. Filmen är cirka 30

minuter. Eleverna är för det mesta intresserade och har frågor om hur mycket lönen ska vara och hur de ska skriva ett cv. – Se till att ni får ett anställningsavtal, säger Lotta.

Viktigt att informera Ibland dyker inte frågorna upp förrän efteråt, så Anki och Lotta lämnar telefonnummer och information i klass-

rummet som eleverna kan ta del av. – Vill någon skola att vi kommer ut igen gör vi gärna det. Det är roligt och viktigt att informera skolungdomar, säger Anki, det har tagit mycket tid i förberedelse, men det är det värt. Det är betydelsefullt att ungdomar vet vad som gäller när de ska börja arbeta.

KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer 3 - 2009

17

Kommunal. aktuellt

MÖTESPLATSEN KOMMUNAL SKÄRHOLMEN

KOMMUNAL STOCKHOLM

sektion 27 kallar till medlemsmöte Datum: torsdagen den 26 mars Tid: klockan 18.00 Plats: Södergårdens Hemgård, Götgatan 37 Mötet innehåller bland annat: Genomgång och beslut av inkomna avtalsförslag. Vad innebär Kommunals olika avtal? Det kommer att finnas frukt, juice och vatten på mötet. Vid frågor: Tel. 08-508 48 810 Fax 08-508 48 821 Eller e-post: [email protected] Välkomna!

Sektion 27 klubb 2 kallar till medlemsmöte Datum: tisdagen 21 mars Tid: klockan 18.00 Plats: Utbildningsförvaltningen Hantverkargatan 2F, rum Insikten Ur dagordningen: Fyllnadsval av 2 st suppleanter till klubbstyrelsen. Fyllnadsval till valberedningen. Vi har information om lönerevisoinen Övriga frågor: Är det något ni vill diskutera så skicka in det till oss minst 2 veckor innan.

KOMMUNAL VALLENTUNA sektion 18 kallar till medlemsmöte Tisdag 28 april klockan 18.30 plats: gymnasiets matsal Ur dagordningen: Val av ledamot till styrelsen Löneförhandlingar 2009 Eu valet i juni - Inbjuden gäst ! Övriga Frågor Sektionen bjuder på kaffe/te med dopp.

Om ni vill ha en smörgås så anmäl er senast till den 15/4-09. Anmäl er till kmc på tele 50848810 eller till klubbens mail

Fackliga samhällsbyggarna med Byggettan i spetsen manifesterade för kollektivavtalet och mot lönedumpningar den 17 mars. Över femhundra byggnadsarbetare och andra samlades för att visa att de inte accepterar försämringar i den svenska modellen

[email protected] Välkomna!

Sektionernas hemsidor på WWW Nynäshamn Nacka Värmdö Haninge Tyresö Botkyrka Södertälje Danderyds sjukhus/ Norra länet Ekerö Solna Salem Sundbyberg Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Sigtuna Vallentuna Danderyd Täby Norrtälje Lidingö Österåker Upplands Bro KMC Stockholm västra Centrala länet Trafiken Kommunal Djur och Natur Tekniska Räddningstjänsten Carema HS/Södra länet Södertälje sjukhus Karolinska sjukhuset Södersjukhuset Attendo

18 MT nummer 3 - 2009

www.kommunal.se/stockholm/sektion1 www.kommunal.se/stockholm/sektion2 www.kommunal.se/stockholm/sektion3 www.kommunal.se/stockholm/sektion4 www.kommunal.se/stockholm/sektion5 www.kommunal.se/stockholm/sektion7 www.kommunal.se/stockholm/sektion8 www.kommunal.se/stockholm/sektion9 www.kommunal.se/stockholm/sektion10 www.kommunal.se/stockholm/sektion11 www.kommunal.se/stockholm/sektion12 www.kommunal.se/stockholm/sektion13 www.kommunal.se/stockholm/sektion14 www.kommunal.se/stockholm/sektion15 www.kommunal.se/stockholm/sektion16 www.kommunal.se/stockholm/sektion17 www.kommunal.se/stockholm/sektion18 www.kommunal.se/stockholm/sektion19 www.kommunal.se/stockholm/sektion20 www.kommunal.se/stockholm/sektion21 www.kommunal.se/stockholm/sektion22 www.kommunal.se/stockholm/sektion23 www.kommunal.se/stockholm/sektion25 www.kommunal.se/stockholm/sektion28 www.kommunal.se/stockholm/sektion30 www.kommunal.se/stockholm/sektion34 www.kommunal.se/stockholm/sektion45 www.kommunal.se/stockholm/sektion46 www.kommunal.se/stockholm/sektion52 www.kommunal.se/stockholm/sektion59 www.kommunal.se/stockholm/sektion77 www.kommunal.se/stockholm/sektion79 www.kommunal.se/stockholm/sektion80 www.kommunal.se/stockholm/sektion87 www.kommunal.se/stockholm/sektion97

Annika Broberg fick diplom och 10 000 kronor i stipendium för väl genomförda studier i sin utbildning till Silvia syster. Utbildningen som är på distans och sker på deltid omfattar åtta delkurser och är 60 högskolepoäng. Annika som arbetar som undersköterska på Tranebergs äldreboende hoppas att hennes utbildning kommer att tillvaratas på rätt sätt på arbetsplatsen.

Nästa nummer av MT kommer vecka 18- 2009

Krysslösning MT 2 /2009 1:a pris: 6 Trisslotter Kerstin Bremvik Saltsjö Boo

2:a pris: 4 Trisslotter Runar Eriksson Norrtälje

3:e pris:

SÄGS DE MED ETT SNYGGT YTTRE VARA

P A R A N T S K A

ÄNNU EJ TILLSATT

GÖRA SIG ROLIG PÅ ANDRAS BEKOSTNAD

FÖRR ETT LJUS, NU METALLKULA HÅLLER DE REDA PÅ VID VOTERING DEN BÄR UPP I VINTERTID

V I D A

KORA KAN ÄR VAG I HINDRA DU OCH MÖRKER FARTYGS DU OCH DRIFT NICKEL

K O N T U R

A N K A R E

GNAGARE ÄR BABYS SKINN

MES I BARRBUSKE

MEJERISTVERK SMUTSFÄRGADE

VILL GÄRNA VÄRDINNA HÖRA VISS FÖR MÄRKESVAROR

2 trisslotter Lena åsbrandt Nynäshamn

ÄR VISSA BONDEPARTIER TON

A 1299 © PROPRES / [email protected]

HAR KANSKE AKTERSEGLAD PÅ PARKBÄNKEN MOSES BROR KAN SES PÅ FELKLÄDD? VIRKE

U N T I S E E K L E E R N O T A C S H K AG R R E L Å N A T

VÅLDSDÅD MED POLITISK ORSAK

DISKAT

K V A R T A S T K O P T Ä A R

A R O N

INFINITIVMÄRKE STRÄCKA SEGEL

VERKLIG BRITTISKT ADLIGT HÖGDJUR

MJUK, SMIDBAR JORDMETALL RELIGIÖS GÖR DE I LÄSNING TENNIS

GS T E R V A T R

HAR EN DEL VID PRÖVNING

SÅDAN VÄXEL LÖSES DIREKT

HÖRS

HAR ÅRS- IBLAND ARG RINGAR VILO-

PLATSER

LOAFER DUGER BRA TILL STAKET

S S T O E L A R

KAN MAN EXV. I RÄTA LINJER

METOD ATT VÄRMA SIG HAR ETT FANTASTISKT SAMSPEL

ETT OCH JOD

KAN MAN HÖRS I FÖR ATT IRIDIUM SÄRNA FÖRFINA

Bilder från den litauiska folkmusikfestivalen Skamba, Skamba kankliai.

SÅNG PÅ DEN KAN HUS STÅ SKADA HAR MÅNGEN SIN LOTT

I GS I D A T L I R A R O R A R L I SM I T A MA K T R E T T D Å A ME L L A N P R E A L K L I S A K T A K O N T A A A S N A L A N T A N A AM T T EMP N T A T P I E B E F A NN I S U E L L V I S T A K O Ä D GN O L GO RMA L A K O A R R OG Ö R A R A R A R D N A N A D N I NG T Å A T AMU S A D A R P A R

GÖR MAN PÅ PLAN GÖR GUBBAR

HAN SMILAR FÖR ÖVERORDNADE VAR TRÄLAR LÄCKER OCH ÖMTÅLIG

PÅ DEN TIDEN AVSKYDD FJÄRIL

DÅ DET GAMLA VANLIGA SÄLJS BILLIGARE

HAR FLAT BOTTEN

HAR DET TIDVIS BRÄNT VID RISK

MINSKAR SPRITBEGÄR

SIGNATUR PÅ DALAKLOCKOR DK-LÄN

STYRS SÄTT ATT FRÅN ORDNA KATMANDU NOTERNA KAN VARA NOG SÅ TALANDE

BRUKAR FÅ DRA

MEDLEM AV VÄCKELSERÖRELSE GÖR USEL FÄRG

BLEV VAR NÄRNOG VARANDE MED SIG OBJUDEN LATERAL

SES NYFIKEN GÖRA ÄR LANGNING AV STARKT

GÅ PÅ TVÄREN

HÖRS OFTA GLAD GÖRA FÖR SIG SJÄLV DEN TÄR PÅ ORKEN

GILLAR EJ KORTOXAR BLÖT GUD

VISAR SIG NEDLÅTANDE FLICKA

FICK EN GÅNG MÅNGA DJUR GÅ ILAND PÅ

LYNNE TITTAR TANDLÄKARE I

A K

KAN VARA BRUTEN VID KYLA URSPRUNG

R O T

BRUKAR HA PACKNINGAR

K R A N A R

HAR MAN LURAR BRA UNDER UTSIKT VISSA FRÅN YTOR

BJUDS NOG PÅ FESTEN VIK

ALLMÄNTILLSTÅND; ASTAT

H A L A S

PIPPI SITTER MAN PÅ FLERA KAN – ELLER PJÄS BEÄTER STÅ AV

BRUKAR KAN STÅ IBLAND FÖR TENN KORT I OCH ANNAN FÄRG SENEGAL

SKAL FÖRSVAR, YRKANDE

TÄTORT I HALLAND BRUKAR FLAGGAN

ROAR OCH FÖRSTRÖR

GRABB

R E V

JESU MORMOR ÅTBÖRDER

S A ÄGN R E N Ö S A T P E L A R A S G T E R O N A R A T Å I S T T R I K A S A L Ä K O R N T A A T O T T O R R A R A S E

SAMLAR TROENDE KRING SIG

SPARA FÖR ATT LÅTA MOGNA

ARBETAT FRAM GEMENSAMT FÖRSLAG

KAN VIII STÅ FÖR

KAN VI STÅ PÅ SES I ÖGAT

KAN MAN HA PÅ KNOPPEN

DET ÄR EN ATT BLI FÖRST

TRO HÖRS SKOTTSALVOR

KUNDE BÅDE SES OCH KÄNNAS

LOCKAR ÖKENFARARE

MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET B Y R Å

PLÄGAR MAN HUSDJUREN FINNS MELLAN VÅNINGAR I HUS

VID DEN GJORDE KAN DET ÄR DET SES DEN SOM BLI AV DET OFTA EN TOG MÄSKEN KÄNNS MUS FARVÄL DET KALLT

BRUKSHYTTA

ÄGIRS MAKA

ÄR ARKTISKT BRUKAR NY PRYL

FOR DÅNANDE FRAM FIN FEST

VINST PÅ ENSTAKA AFFÄR

ÄR DET DÅ MORÄN BILDAS LEGENDARISKT DANSPALATS TRÄD OMGES AV RANDBERG

SPELAR HAN PÅ SCEN EN ENVIS TYP

SÄTTS VÄL TÅRTAN FRAM SNODDE IHOP

EGYPTEN POSTALT VIRVELN I VATTNET

SES RÖD O. RUND PÅ JULBORDET ÄTS SENT SÄTT O. LÄRD

HAR SEGEL HAR FÖGA INSIKT

ENERGI HAR VAN GJORT MÅNGA

DIKAR MINNESOTA, MANGAN

AGERAR BLÅÖGD DREV KLOCKA

KOMMER TVÄRT

SNYTE GJORDE HAN VID VÄGEN

SES KALVEN I HAGEN PRISER

VÄTTERSTAD KRÖP IHOP

KÄND STARK WARNER- RYSK BRING LEDARE

SLABBA MÅ IBLAND RODDARE

SLITS ORÖRD NATUR

ÄR DET PÅ BIL DÅ DEN TVÄRSTANNAR

SLÅ VILT OCH OTEKNISKT

OFRUKTSAMT INVESTERAD LITEN VIKT

BRUKAR FÖRSTÅNDIG SNABBT

ÄLLING ÄR EN

1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Jag som löst krysset heter

HAN ÄR DEN FÖR MAKAN? MJUK

KAN MAN CHEFSHAR MED PLATS SNABBA DOMARE FÖR VID TING STEG OFFER

FLICKA – MED ARABURSPRUNG VIBRERA

GJORDE SLAPPIS

ÄTLIGA VITA RÖTTER VAR DET I PAVAN? HAR KLART FÖR SIG

HÅLLER EN VARM PÅLAGA

SAS I BULLRET? ÄR OFTA SKRYT

BEHÖVER RK:S HJÄLP

KRÄVANDE FÖRETEELSE

NYFIKEN VAR NOG IDEL ... TYP

FÄRDIGBRÄNNA LERA RYKTADES M.M.

CEDERBLOM, ÄVENTYRSGLAD KVINNA

UPPLOPP OCH STATUR SKINKORT

MYTISK POTATISVÄXT

TRÖG MUSIKALISK GULLMAR

SAGOLIK LEDARGÅS

HAR MAN

KÄRVAR PÅ EN STÖR

NEJD GÅR MED OLJA

KARG MARK

GÖR FYREN PARTI PRAKTIK

SES ETTA PÅ PALL

BLIR SLITET DÄCK?

ALLA ÄR HAN DRIVS DESSA FÖRSTÅS FÖR ATT FYLLER MOT SIN FÖRDU I KÄRA? LÖJLIGA

TAS SOM JA I ROM

LEVS MED BÖSSA PÅ PASS FINNER SIG LÄTT TILLRÄTTA

NAZISMEN VÄXTE SIG STARK DÅ TÄTORT I KANSKE UPPLAND HET REST

KUNGLIG SKOJARE FÅR SENA FLANÖRER ATT FRYSA SLÅAR BIBLISK HYCKLARE

A 1304 © PROPRES / [email protected]

SÄGS VED- VÄL TACK STAPEL I SKOGEN BYRONDOTTER

FLOD O. OMRÅDE I TYSKLAND

YRHÄTTA TRÄD ÄR MER FUKTBEVILD ÄN LÄGG... NING

KAN GE DE SMÅ DI GRUS

KUNG AV YNGLINGAÄTT

Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast den 18 mars 2009 för att deltaga i dragningen. Lösningen sänder du in till:

Adress Postadress

Medlemstidningen MT Kommunal Stockholms län Box 300 27 104 25 Stockholm MT nummer 3- 2009

19

MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län

Presslagd 23 mars 2009

B

Posttidning

nya perspektiv!

Medlemsutbildning för alla medlemmar som vill veta mer om Kommunal Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de medlemsutbildningar som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: Kursen är på två dagar och pågår mellan 8.00 -16.30 båda dagarna. Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 91 kronor per timme eller 728 kronor skattefritt per dag. Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor – och vad andra funderar på. Du träffar även nya vänner och Du är varmt välkommen. För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till:

Studier Kommunal Stockholms län Box 300 27 104 25 Stockholm eller sänd ett e-brev med uppgifterna till:[email protected] Namn Adress Arbetsplats Personnr

20 MT nummer 3 - 2009

MT nummer 3 - 2009

21

22 MT nummer 3 - 2009

MT nummer 3 - 2009

23

24 MT nummer 3 - 2009

MT nummer 3 - 2009

25

26 MT nummer 3 - 2009

MT nummer 3 - 2009

27

28 MT nummer 3 - 2009

Kommunal. aktuellt MT nummer 3 - 2009

29

30 MT nummer 3 - 2009

MT nummer 3 2009

31

Recommend Documents
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Han fick 5200 kronor mer i månaden Lönegranskning lönsam för Mehmet sidan 4

Read more
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län

1 drömyrketsidan 8-9 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Anna har Sjukskrivna hotas av uppsägningar sidan 4 Busslink inf&oum

Read more
MTmedlemstidningen. Skrivartävling Kommunal. Stockholms län. sidan 5
MTmedlemstidningen. Skrivartävling Kommunal. Stockholms län. sidan 5

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Lotta bevarade undersköterskan sidan 5 Skrivartävling 2007 nr2 Ledaren Kommunal m&arin

Read more
MTmedlemstidningen. Lönekamp Kommunal. Stockholms län. sidan 4
MTmedlemstidningen. Lönekamp Kommunal. Stockholms län. sidan 4

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Dags för en rejäl lönesatsning sidan 4 Lönekamp 2007 nr2 Ledaren Glöm i

Read more
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län. sidan 15
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län. sidan 15

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Tio år och vägen till framtiden sidan 11 sidan 15 nr vinn 6.000:-, skrivartävlin

Read more
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län. mitten. Ana-Maria, 25 år vikarie
MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län. mitten. Ana-Maria, 25 år vikarie

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Unga visstidsanställda kämpar för inkomsten mitten Ana-Maria, 25 år vikarie

Read more
Kommunal Stockholms län
Kommunal Stockholms län

1 Stockholms län medlemstidningen medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 7 / 2004 GPS-telefoner kontrollerar personalen Mari

Read more
MTmedlemstidningen. Kommunalare PROFFS på jobbet sid 14. nr Kommunal. Stockholms län. sid 3
MTmedlemstidningen. Kommunalare PROFFS på jobbet sid 14. nr Kommunal. Stockholms län. sid 3

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län På Norrtälje brandstation är man överens Även kvinnor måste klar

Read more
Kommunal Stockholms län
Kommunal Stockholms län

1 Stockholms län medlemstidningen medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 5 / 2005 Medlemsdialog för utveckling Under v&

Read more
LN
LN

1 Grand projet ferroviaire du Sud-ouest (GPSO) Réalisation des lignes nouvelles Bordeaux-Toulouse et Bordeaux-Dax par Réseau Ferré

Read more

Sign up to our newsletter for the latest news

© Copyright 2013 - 2019 DOKUMENONLINE.COM All rights reserved.